Blå



Den blå färgen är så somrig, himlen är blå och de blå ängsblommorna lyser i det gröna gräset.
Ovan en vanlig blåklocka (Campánula rotundifolia).



Ängsklocka (Campánula pátula), nedan i närbild.



Trädgårdsrymlingen lupinen(Lupinus) effektfullt flankerad av hundloka (Anthriscus sylvéstris), som på engelska har ett vackert och målande namn: Queen Ann's Lace=drottning Anns spetsar.



Stor blåklocka (Campanula persicifolia)



Blå jungfruslända (Calopteryx virgo).


Små skönheter

Lappljungen (Phyllodoce caerulea) blommar i början av sommaren på torr mark på gränsen mellan fjäll och barrskog ända upp ovanför trädgränsen på fjällens rishedar. Där den inte har stark konkurrens från blåbär för där blåbär finns konkurreras lappljungen ut. Blåbär gillar ju också fuktigare mark medan lappljungen är en underskön torris.



Högre upp på berget växer lappljungen, vid foten av berget breder blåbärsriset ut sig.



Blåbärsblommor är också goda och så söta att se på.

Blå jungfruslända - Calopteryx virgo



Nere vid Kvarngården, där Björkforsen delar sig fick vi se ett färgstarkt skådespel; ett gäng Blå jungfrusländor visade upp sin vackra dans. Metalliskt djupblå mot allt det gröna och orangea kring dem, blev bilderna av dem som från ett välskött akvarium, eller så där som jag önskar att mitt  akvaterrarium ska se ut när jag äntligen inreder det.



Här pustar en slända ut på ett blad en stund.



Jungfrusländor i revirstrid eller parningslek.



När jag skulle hitta namnet på denna färgskimrande slända letade jag efter ett namn som syftar på Maria, Jesu mor. Blått är nämligen hennes färg; Caelum regina, himmelens drottning. Därför händer det att växter och djur med blå färg heter något som syftar på henne. När jag så letade på jungfruslända fanns "vår" slända när jag sökte i insektsboken på jungfru. Jungfru syftar alltså inte på partogenes, som ju förekommer ibland i naturen, dvs. arten har endast honor som föder genetiska kopior av sig själv i stället för sexuell förökning där två individers gener blandas. Jungfrusländor finns av både hankön och honkön och hannarna revirstrider sins emellan och utför också imponerande parningsdanser för honorna. Det är svårt att avgöra vad vi fcik se, men honorna är ofta lite brunare, mer violetta än hanarna så vi såg nog både revirstrider och danser.






Miessimánnu

I skiftet maj/juni föds många djurungar, på samiska heter därför denna tid miessimánnu=kalvmånaden. Här djurungar fångade på bild denna vitala period i naturen:



Nyfödd renkalv utanför Björkfors.



Föl i Jukkasjärvi.



Knipungar i Laxforsen, Torne älv.

Sommarlovets fröjder när man är liten

Sommarlovet är oändligt när man är liten. Sommaren är full av magi och spännande lekar. För Elis och Aron är en magisk plats den lilla träddungen i hästarnas sommarhage där det finns två stenar som de använder som altaren när de är alver och en massa annat som en mamma inte ens vet namnet på. Här är ett av dessa stenaltaren:



Syrenen blommar 12/6



Knappt har häggen blommat förrän syrenen (Syringa vulgaris) blandar sin ljuvliga doft med häggens (Prunus padus) underbara försommarparfym.



Pensée på rymmen 13/6

Trädgårdshybrider av violer, sk. penséer rymmer ibland ur trädgårdens trygga hägn och återtar sina ursprungsfärger. I hästarnas sommarhage i Vånafjärden tttar detta vackra lilla ansikte upp ur gräset.

Hästarnas frodiga blomsteräng står i full blom.

Mycket maskrosor! Mums säger Chateau!


Renlycka* II 11 juni 2011



Vi har haft temperaturer över 30 grader på dagen och kring 20 grader på natten sedan tisdag 7 juni och i denna värmebölja kom en överhettad ren till Björkfors.



Han sprang efter cykelvägen, det svalkade säkerligen kring vägen eftersom det alltid blåser lite längs den. Björkfors ligger ju i en älvdal mellan två berg som skyddar från vind från öst och väst men bildar en vindtunnel för syd- och nordlig vind.



Nu hittade renen ett paradis: en äng fullkomligt proppfull med kväverika maskrosor. MUMS!



* Jag vet att renlycka vanligen betecknar en människa som har lycka med sina renar, men det går ju att se det från renens synvinkel också.


Första sommardagen 2 juni

Min farmor sa att Kristi Himmelsfärdsdag annonserar hela sommarens väder. Då blir det inte en helt ljuv sommar vi har framför oss, snarare en med extremt varierat väder. Ösregn, vind, sol och regn igen, så ska då sommaren bli. Men om mellandagen efter denna härliga söndag mitt i veckan också har något att säga till om blir det en behaglig sommar. Det var nog den första försommardagen i år. Naturligtvis satt jag mest inlåst bland papper men det gick att rätta och jobba utomhus en stund innan myggen blev för talrika.



Modesty solar magen.

Häggen slog ut.



På gräsrotsnivå lördag 4 juni



Styvmorsviolen blommar på den lilla äng jag försökt anlägga framför huset.



Ur gräsets perspektiv kan hästar te sig riktigt skrämmande.

Försommarfröjd

Vånafjärden har söta små bäckar som rinner genom byn ner i fjärden de kantas av kabbelekor som stått emot den kalla våren och antagligen älskar att den sista tiden varit så regnig.

 




Ytterligare en sydafrikansk skönhet

Äntligen har jag hittat en Saint Paulia som trivs och blommar hos mig. Våren hektiska arbtes- och studieliv har gett som resultat att sydafrikanskorna som förut varit alltför bortklemade blivit bortglömda och då sätter de igång att blomma så fint:


Fartfylld start på sommaren 3 juni


Så kom sommaren lika plötsligt som alltid här i nordligaste delen av Sverige men denna gång mer dramatiskt med tromber och åskregn, därför sommarbilder med fart och fläkt :
















Clivian blommar i juni

Den sydafrikanksa clivian trivs bra hos mig men har hittills mest utvecklat härligt gröna blad i mängd, stora och kraftiga. Nu fick jag för mig att svälta henne på både vatten och näring och se, då blev det blommor, stora vackra lysande brandgula som står så vackert mot det mörkgröna bladverket.

 

 

 


2 juni



Nu har den vänliga grönskans rika dräkt smyckat dal och ängar efter mycket regn och så lite sol.



Sangisälven inramad av gröna aspar, sälgar och björkar.


Häggen blommar vid phu-pinnebron.






På Kvarngården har borden plockats fram och programmet brukar se ut ungefär så här även om årets program ännu inte kommit ut:

Vid Kvarngården finns en bra informationstavlan där kan man ta reda på vad som händer i Espinära-området. Där kan man också se hur man kan vandra efter Skridfinnarleden och andra vackra restaurerade vandringsleder som Tinforsleden där man kan följa tjärans väg mot havet. Tjära som var en sådan viktig produkt under den tid då sjöfart var det enda reellla transportalternativet. Varje liten älvmynning ut i Bottenviken hade sitt eget skeppsvarv fram till mitten av 1900-talet.

 

 

Snösmältning i fjällen ger dramatiska effekter vid Björkforsen.

Ändå blommar kabbelekan Caltha Palustris L.  Palustris säger att Kabbelekan gillar fuktig mark och det vet vi ju att Kabbelekor älskar vatten där de växer precis vid kanten av diken, bäckar, åar och älvar. När man som barn försökte plocka hem dessa gula vårprimörer insåg man att de vill växa vid vatten, antagligen rörligt vatten för de dog ju genast i vasen om de inte vissnade redan på vägen hem. De verkar gilla att kallt vatten stänker på dem hela tiden.

Fotograferna:


Häggen blommar i Kalix

Kalix liger två mil närmare havet än Björkfors och där sågs denna blommande hägg när solen bröt fram efter en veckas iskallt regn den 1 juni.

 

 

 


Vårtecken



Blommorna börjar visa sig i häggens (Prunus padus) bladveck.



Kalle Blåmes sitter som vanligt i häggen, det är sant som sången säger: "Får han lite frukost, kommer han varenda dag"



Sälgen blommar!

Vita nätter



Nätterna är nu ljusa, skymningen sänker sig sent och riktigt mörkt blir det inte längre. Även om vi bor några mil söder om polcirkeln är känslan av midnattssol stark. Men vid klart väder kan man fortfarande skönja månen en sen kväll.

Stjärtmesar på besök



Människor som vi som lever bekymmerslöst vad gäller maten tycker våren är en härlig tid, men för djuren är våren fortfarande svältens tid, det märks i vårt fågelträd. Vi har råd med solrosfrö och talgbollar så för oss är det bara roligt, men denne vår har varit svår för många djur, det märks. Småfåglar som annars aldrig syns vid huset tar nu risken som våra katter utgör bara för att få sig lite mat.




Videkissar och andra katter



Videkissar

Efter ett milt vårregn doftar naturen underbart på våren och Chili vill följa med på promenad:





Gamle Tyson med fjortisen Modesty vill ha mat.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0