Januari
-30 grader mitt på dagen ( nu vid 17 är det -34 grader i skuggan) och solen förmörkades delvis vid 9-tiden när solen inte ännu tagit sig över horisonten här i Björkfors. Det enda som märktes var att det blev lite mörkare en stund vid horisonten där gryningen färgade himlen i guld och ljust rosa.
Vi tog oss till den stora centralbyn i området, Sangis, för att handla och ta en promenad mitt på dagen när det var som ljusast.
Sangisälven är här betydligt mer frekventerad av skoteråkare än 1 mil uppströms i vårt Björkfors.
Vi två flanörer var ganska frostnupna och därtill ensamma ute och flanerade.
"I vargavinterns mänska var människas varg,
i samvetets gulnade vassruggar förådda förrädare,
rimfrost som fiskfjäll och snö som svärmande bin:
i väntandets växande drivor klarhetens fotografi
av mörkret och hoppets halmstrå i vas, snö-
stormens fanor och klippan förvandlad
till stjärna, osedd, anad som främlingens blick
vilande i sin pyramid, fångad av Drakens spjut:
det tickande döda hjärtat visande stjärnetid,
armarna sedda i snöns vakar, allas, en invalids,
flaxande fågelskrämsarmar som ville de lyfta,
väderkvarnsvingar sotande snön med sitt kors,
fladdermusvingar i dans kring snötungors
flammande bål"
Erik Lindegren "Den infrusne"
Sangisälven har fler forsar än Björkforsen som håller sig öppna hur kallt det än är. Men här är den sista ständigt isfria forsen innan älven breddas och rinner ut i Bottenviken.
3 januari
-9 grader, mulet, men vid horisonten en blåskimrande rand. Inte ens de trognaste fåglarna, som min kära vän talgoxen, sjöng, därtill brukar krävas solsken. Jag fick inte heller fotoavstånd till någon av dessa små charmiga vintervänner. Därför får jag låna en talgoxbild från Borås Fågelgrupps fina galleri för att illustrera denna januari månads fågel. Talgoxen är vacker och har en sådan uppmuntrande sång. Till och med under Kirunas korta vinterdagar hinner de glädja oss med sin sång i sina vackra färger.
Nu ligger isen tjock över Sangisälven, utom vid Björkforsen förstås. Men vid Puh-pinnebron går nu en skotergata under bron. Man förstår att älvarna var de forna vägarna här uppe, sommar som vinter. Nu utgör Sangisälven en lagom bred väg genom skogslandskapet, lätt att färdas på med ett jämnt och stadigt underlag.
"Ett brev sänder jag dig nu
syster på den blå verandan
ett brev skrivet i snö
med svar på dina många frågor.
En häst och en ryttare av snö
skall bära det till din dörr.
Det är sant att slätten är smärtsamt fri
och att konungen är sträng i sin tystnad.
Ge mig ett berg och ett eko säger rösten
om en mild horisont ber ögonen ofta.
Din oro syster är ändå för stor:
fågeltorn kan resa sig på dessa fält
och vita duvor korsa nattens dimma
minnen bygga sina grottor drömmar
tända sina lyktor.
Det är rätt det du frågar om vinden.
ofta lockades vi ut av misstag
någon hörde steg någon röster.
Alltid var det samma skärande vind
som blandade snö med snö.
Dagen kan därför bli lång men de som väntar
har alltid sin väntan tillsammans
de vakna delar sin vakenhet de sovande
har stämt möte i sin sömn.
Det finns naturligtvis värme mellan oss
fastän vi har blivit snömänniskor
en lägereld som vi sträcker händerna mot
om den också inte brinner med lågor.
De som länge levat under valv av frost
kan plötsligt lyftas liksom av en våg
kan genomströmmas av en okänd kärlek
en oerhörd koral som blodets tunna orgelpipor
aldrig lät dem höra.
Ett brev skriver jag till dig
syster på en blå veranda
en hälsning att jag tänker stanna
att jag kanske aldrig återvänder.
Jag har druckit ett vin av snö
jag älskar en kvinna av snö.
Av snö är ryttaren och hästen
som nu bär brevet till din dörr."
Werner Aspenström "Snöbrev"
"Det ser så enkelt ut: några björkar tecknade
med snabba linjer, fångade på stället
i vinterns första barskrapade ljus.
Men när jag går förbi darrar tunna flagor
av näver i en vind lika försiktig som en
allvarsam älskare."
Ylva Eggehorn "Vinterns första ljus"
2011 naturdagbok av damer i Björkfors
I vår boksamling finns två kära böcker som följer oss genom åren, året runt. Den som följt oss längst heter "Linneas årsbok" av Christina Björk och Lena Andersson. En present av Signe Fredriksson när Linnea föddes. Där tar Linnea med oss genom årets alla månader med varje månads specifika fröjder. En fågel presenteras varje månad.
Den andra årsboken heter "Naturdagbok av en engelsk dam" som är precis vad titeln antyder, en målad och vackert kalligraferad bok om livet på landet för en ung dam, Edith Holden, utan försörjningsansvar. Hon kan därför följa årets gång i naturen i en härligt avspänd stil med vackra akvareller och dikter och citat ur folktro och bondepraktika.
Björkforsbloggen startar nu sin naturdagbok 2011.
Den andra årsboken heter "Naturdagbok av en engelsk dam" som är precis vad titeln antyder, en målad och vackert kalligraferad bok om livet på landet för en ung dam, Edith Holden, utan försörjningsansvar. Hon kan därför följa årets gång i naturen i en härligt avspänd stil med vackra akvareller och dikter och citat ur folktro och bondepraktika.Björkforsbloggen startar nu sin naturdagbok 2011.
