Finfrämmande
Äntligen kom Ann-Helen och Petri till vårt nya hem i Holmträsk!
Petri och Aron laddar för Melodifestival.
Ann-Helen inspekterar skåpen. Elis ska förstås poppa drivor av pop corn.
Efter en lång hundpromenad i underbart morgonväder för mig och Ann-Helen blev det söndagsfrukost.
Ann-Helen förundras över hur stor Smilla blivit, sist hon såg henne var ju i Jukkasjärvi för ett år sedan.
Inspektion av stall och bastu. På taket syns var hästarna står och även att vi inte hunnit isolera taket.
Av hänsyn till känsliga bloggföljare visas här bara flickornas lillstuga exteriört, en av inhysingarna i stugan, Kapten, står vakt.
Solig februaridag
Härliga promenader blev det denna fantastiska soliga vinterdag:
Små riddare i snön
Hela dagen har två små riddare fäktats och jobbat . Aron har jobbat med hästarna och Elis som fotograf.
Elis har lekt med bilderna alldeles själv.
Självporträtt av fotografen.
Snörik vinter
Det blir nog minst lika mycket snö i år som förra året, redan nu är det enorma mängder och snöskottning har totalt fördärvat min vänstra arm.
Semlor
Aron vill vara som Ture Sventon på fettisdagen.
Snöfestival
På snöfestivalen 2013 i Kiruna gillade pojkarna allra bäst denna skulptur "The Other Side of the Story" som sedan också vann publikens pris.
Att promenera runt i våra nuvarande kvarter på stadsplanen är alltd en skönhetsupplevelse men speciellt i osligt vinterväder.
Vindkraftverk är som allra vackrast i fjällen en klar vinterdg. Man glömmer det trista gamla gruvområdet när det pryds av ståtliga vindsnurror.
Favoritgungan i järnvägsparken som vi kan hänga på alla tre samtidigt.
Fika vid värmande eldar.
Hjula sig uppför backen mot stan från lekparken.
Solsken
Äntligen lite klart väder! Stjärnklar natt och solig dag fram till 15.00. Skönt att jag hade möjlighet att promenera på jobbet idag.
Snömånad
Det har snöat hela slutet av januari så det förvånar ju inte stort att 2 februari, Kyndelsmässodagen, har präglats av oupphörligt snöfall eftersom februari fordomdags hette Göjemånad=snömånad.
Hundarnas koja har blivit en undersnöisk grotta. Den lilla förstukvisten är det enda som skymtas. Men det är nog varmt och välisolerat där inne. Elva trivs i alla fall där. Kapten är mest på taket/snökullen och spanar ut över gården.
Gångarna som måste skottas varje dag blir mer och mer som medeltida hålvägar.
Linnea, Thomas och jag har skottat hela dagen och det märks knappt.
Thomas kontor å sin sida, syns knappt på grund av snön.
Sorg
Tant Edit är död. Det är en overklig tanke att en så spritt språngande levande människa nu är död. Hon var ju sällan stilla utom på gudstjänsterna. Vi var soul mates.
Blommor barn, renar och hundvalpar, fåglar och gudstjänster tyckte hon om. Hon tränade på gym trots att hon fyllt 90 och jobbade med stor glädje i sitt jordgubbsland. Hon missade aldrig en gudstjänst i Espinäratrakten. Allt som lever älskade hon.
Nu får hon vila någon tid i paradisets trädgård eller så förbereder hon "Andens och Gudsrikets vår" just nu; förkultiverar grönsaker och blommor och sköter sina kor och renar i himmelriket tills det landar här på jorden. Antagligen är det så och hon har det precis så som hon vill ha det. Men hon fattas mig ändå.
Tant Edit och jag efter en påskgudstjänst 2011 i Björkfors kyrka.
