Espinära och fjärran

På påskdagens kväll ledde Linnea och Lena Hela kyrkan i sång i Björkfors kyrka.


Vi har lärt oss av åren i Kalix att komma i god tid, åtminstone när vi ska leda gudstjänsten och Elis och Aron hängde med, det är de som fotat alla bilder. Här planerar vi upplägget med kyrkvärdarna Maj-Britt och Anna.


Introitus med ESTs "From Gagarin's Point of View" och en översikt över hela världshistorien, vi är ändå kirunabor och då gillar man det storslagna.

"det är fullbordat" och sedan sjöng vi SvPs. 45 " Jesus för världen "


Här några av alla sångstarka deltagare; pappa och pappa. Eller Thomas och morfar-hur man nu vill se på saken.


En sångledare i Margit Borgströms fotspår får vara bestämd om hon ska få kören att sjunga "He taught me how to watch, fight and pray"-med gospelattack. Deltagarna gillade att få gospelhojta: "Oh happy day" med hela hjärtat och för full hals.



Efter gudstjänsten bjöd Maj-Britt och Anna på underbart gott påskfika där den hemmagjorda blåbärssaften blev populär hos barnen. Det rådde trängsel kring bordet, därför tog vi här en bild från innan gudstjänsten för att ge det dignande bordet rättvisa.



Aron, en av gudstjänstens yngsta deltagare.

Tant Edith tillhörde de äldsta och alla åldrar däremellan fanns representerade. Kyrkan är en plats där vi möts på lika villkor över generationsgränserna för alla är vi tämligen jämnåriga i jämförelse med Gud och alla är vi Guds barn.Som Jesus sa till Maria från Magdala när de möttes i trädgården där hans grav låg: " Jag går till min far och er far."

Efter stallet tog vi en långpromenad med Kapten på skaren och efter den lekte vi på skaren hemma på gården:








"Det är roligare att ha hund än man kan tro" tyckte Elis.

När vi hade duschat spelade vi spel och läste Harry Potter innan de övriga kom hem med en polkagrisstång till Elis. Sedan inledde vi Earth Hour med att allihop gick ut med hunden. Vi hade bara stearinljus tända hemma tills pojkarna lagt sig "Det här var min bästa dag i livet." sa Elis vid sänggåendet.

Elis ville ha en ensamdag med mamma på lördag och så blev det. Vi var ute mest hela dagen. Här är det ridning som gäller.

Medan vi hämtade spån i Karlsborg passadeElis på att fota:

Sedan ville han bli fotad i en av båtarna:

Mauri har hälsat på och som vanligt har han fixat en massa. Här syns handtaget till stalldörren som han svetsat ihop och som vi monterade på tisdagkväll. På onsdag for han till tippen med en massa skrot och på kuppen skottade han upp bron och som kronan på verket köpte han och installerade en ny lysrörsarmatur i köket. Vi som i flera års tid rört oss i halvdunkel när vi lagat mat åtnjuter nu full arbetsbelysning igen.

 

Jag har sagt åt honom att han ska ligga och läsa när han är här, han är en riktig läslus och vi har en massa böcker. Men så här fixat blir det ändå alltid när han är här. Tacksamheten hos mig är gränslös!

Kapten

Kapten-busigare än så här blir han inte

Hanna-Félice har världens finste och lydigaste hund; Kapten. Allt hade varit frid och fröjd om han hade varit vit, eller långhårig som sin pappa, en sävlig Berner Sennen. Tyvärr har han halvlång päls och färger efter mamma, en barnvänlig och glad Rottweiler. De gör att alla är rädda för denna lydiga hund som gjort så många svårt hundrädda personer till , om inte hundälskare, så i alla fall Kapten-älskare utan hundfobi.

Dvs, de som ger honom en chans. De som inte skriker att vi ska ha fast honom för att han skäller ett eller två rungande skall när någon okänd kommer. Det ska han göra, vi vill veta. Sedan är han tyst och kommer genast på inkallning och sitter lugnt vid min eller någon annan människas sida som bett honom om det.

Vi vet att detta är ovanligt för vi är hundvana, både som grannar, uppfostrare och hundägare till skällande spetsar och olydiga hundar av alla raser. Kapten är i tillhör de i särklass mest lydiga och trevliga hundarna vi stött på, alla kategorier.

När Aron var tre år och mindre än Kapten, som då var valp, lydde han ändå minsta vink från minsta lillebroren. Det såg kul ut med jättevalpen som lydde lillungen blint. Det är kul med en hund vars största disciplinproblem just nu är att efter flytten vill han kissa överallt-det får han inte. Ingen hund behöver lyfta benet överallt det bestämmer ägaren. Det börjar gå till sig och han är lugnare när han träffar nya hundar nu-fast han blivit skrämd av att hundar hoppat på honom flera gånger-ofta med ägarens godkännande-"för han är ju så stor".

Dessa påhopp har satt spår i hans sinne så när jag dumt nog tog fast honom när en hund kom förbi trodde han den var farlig och skällde ilsket åt den. Det är inte rätt av honom och det var dumt av mig att just då koppla honom-utan koppel hade det inte hänt. Men det var också allt som hände-inget mer, ingen kroppskontakt, inga skador.Han tystnade genast när jag sa åt honom. 5 sekunders feltänk och skällande har gjort att byn snackar om mördarhunden som går lös.

Ska man gråta eller skratta åt eländet?

Aron började plötsligt studsa runt och sjunga en egen sång: "Dansa-pappa-dansa" Kapten ser förvånad ut.






Kapten är imponerad! Det är mamma med.

Så har vi fyra barn i huset igen. Man glömmer hur mycket mat det går åt. Men visst var det precis så här roligt?




Kapten är förstås med.

Snowboard och kälke, madrass och egna fötter, allt funkar lika bra i solens sken.

Kapten är på besök och vi får leva hundliv med världens finaste sennen-hund.

Skogspromenader är bäst, tänk att ha skogen runt knuten-bokstavligen!

Har ni sett att lillebror/morbror har spelat in en nyskapande gospelvideo i Afrika? Jo för visst är det han som sitter där till höger på molnet och sjunger "Chantez, chantez, louez, louez, allez, allez, alleluia-eh!" (sjung, sjung, lovjung, lovsjung, kom igen-halleluja-ah-ah!). Eller...?

Nu är man maktlös i en liten stuga i nordligaste glesbygden. Jean Kabuidibuidi har hämtats från sitt förvar för att utvisas precis nu. Inte ens advokaten fick veta något och han vet inte heller var Jean är just nu. Be för att detta ska bli ett i raden av misslyckade avvisningsförsök. Kan ni göra något annat också, gör det!

Uppdaterat 21:05

Det verkar som att utvisningen sker från Örebro flygplats. Aktivister är på väg dit just nu. För kontakt, ring Stefan Svärd på 0704922310.

/Alma- Lena

Vi hade fullt hus på fettisdagen-roligt. Min mamma hade redan bakat semlor till sin vävkurs så det blev inget semmelbak i år för mig-ovant men lika gott.


Hanna gav mig dessa vackra ljuslyktor med doftljus som kommer väl till pass nu när fastetiden börjar:

I torsdags fick jag åka hem direkt efter sista lektionen pga en hemsk influensahuvudvärk, döm om min förvåning när det stod en vacker jättehund på min bro-Kapten!

Det var förstås storasyster Hanna-Félice som kommit hem från sin exil i södern.

Äntligen te igen runt vårt köksbord. Här tillsammans med hennes trevliga eskort. Kristian, Sara och Loke. Vänner från Hjälmareds folkhögskola.

Med en treo och denna underbara överraskning var huvudvärken snart ett minne blott.

Välkommen hem älskade ungen min!

Ibland tränar mamma med gossarna och när vi får välja blir det kampsportsträning, dvs boxning kombinerat med sparkar ( i luften naturligtvis):

...tyckte Vanna med familj så idag flyttade Leonora in till storstan Kalix. Hon fortsätter att kallas Leonora:

Vackra Leonora flyttar till sitt egna hem från sitt barndomshem. Vi är så glada att vi får behålla kontakten med henne. Leonora på väg till sitt nya hem i helt nyköpt bur, matte Vanna sitter bredvid medan syskonen säger hejdå.

Vi fick låna klubbstugan för 7-årskalaset. Där gick det livat till.

Det finns så mycket som är bra med Björkfors, här gör byn gemensamma saker och har gemensamma lokaler, klubbstugan är en av dem. Skotercafé bedrivs här och restaurang ungefär en gång i månaden. Här samlas man för symöten och kurser och man kan få låna den till barnkalas. Klubbstugan är kort och gott ytterligare ett tecken på att Björkfors är en högst levande och dynamisk by.

Aron fyller år dagen innan Skábma/Kaamos tar slut, så hos oss firas Hindersmäss-fast inte på traditionellt vis. Men i år hade vi en finne på besök (fast han enligt egen utsago är licenssvensk) så det blev lite finskt i alla fall:

Födelsedagstårtan dekorerad av Aron

Sång för dagens jubilar:



Paket öppnades med förtjusning-alla presenter råkade vara hans bästa.

Robin Hood-dräkten : "Den är som både kläder OCH en leksak!" Den fick följa med till skolan dagen därpå.



Overallen följde förstås också med.

Finne på besök 18-19 januari. Mauri kom med massor av godis.

Min käresta kommer från Norge. Idag fick jag en julkalpp av honom med bussgods, de knackade på dörren till vårt lilla hus vid skogens slut. Så här ser den underbart varma och sköna overallen ut:




Den är snygg också!