Farväl till hembyn

 
Mamma begravdes i Kiruna förra veckan men hon hade en annan hembygd också; Björkfors. Därför hade vi en liten andakt efter bisättningsordningen i kyrkan igår kväll. Vi hade bjudit in människor som betytt mycket för mamma till kyrkan och minnesstund i mammas hem efteråt. Alla inbjudna kom och vi blev så stärkta av det.
 
 
Under andakten sjöng vi sånger mamma tyckt om och Linnea inledde med att spela "From Gagarin's Point of View" som mamma önskat få höra hela Linneas år på artistlinjen på Tornedalens fhs men förgäves. Nu fick hon den ultimata versionen. Linnea hade gjort den till sin egen på ett nytt sätt. Sedan sjöng vi nummer 795 "Alltid på väg" som församlingssång och vilken sång det blev! Jag tänkte den skulle vara lite obekant men alla sjöng med så kyrkan fylldes av mammas älsklingssång under hennes sista år: "Vad jag än gör vad jag än tar mig för ska jag aldrig släppa taget om denna osynliga hand som herren räckt mig"
 
Sedan blev det sånger som inte fick plats i begravningen i Kiruna: "Klippa du som brast för mig" och "Se jag vill bära ditt budskap". det blev en fin stund och värdefull för oss i familjen.
Linnea spelade och Thomas  sjöng med oss andra.
 
 
Sedan kom de allra flesta från kyrkan också till minnesstunden hemma hos mamma och vi fick en så fin kväll, jag blev så tröstad av den värme de alla visade oss. Anna, Kenneth, Teresia och Eva hade dock annat inbokat, ändå tog de sig tid att komma till kyrkan, det är vi så tacksamma för.
 
På minnesstunden sjöng vi också och Fredrik fick äntligen sjunga "Var hälsad vackra Tornedal" som vi sjöng med mamma på Valborgsmäss i Lappträsk varje år och andra lämpliga tillfällen i Tornedalen. Grannar och vänner från Espinära tog sig tid att dela minnen  med oss, ja det blev en mycket fin kväll. Helt rätt åt mamma!
 
Lotta och Signar (mycket förtjust i Tornedalsvisan han också) förgyllde kvällen tillsammans med Maj-Britt, Karl-Erik, Susanne, Ulla, Lena, Alice och Elisabeth. Även Birgit, Lasse, Inge,  Bodil och Sigge var med men fastnade ej på bild.
 
 
Bilder på mamma vid vävstolen, som kyrkvaktmästare och nio månader gammal med familjen. Blommorna kom Eva Stjernström med. Eva har varit ett sådant stöd för både mamma och mig under de senaste åren med sina egna svåra erfarenheter av föräldrarnas sjukdom och bortgång som hon låtit utvecklas till stor medkänsla.
 
Det blev mycket sång och musik till sena kvällen med bara familjen också medan vi städade undan. Vi har bara varandra nu och det är inte så bara. Micke, Kristina, Fredrik, Aviel och Hanna syns här.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0