Ziggy på besök
H-f har fått en spanielvalp (75% amerikansk cockerspaniel, 25% King Charles Cavalier spaniel) av familjen och vi är alltid glada när han hälsar på som han gjorde i veckan:
Seskarö
På bekvämt utflyktsavstånd ligger vackra Seskarö. En gång ett timmerrike där den svenska revolutionen kunde ha börjat 1917. Nu är näringslivet mer diversifierat. Fiskarna finns kva från den allra första kolonisationen av ön i Haparanda skärgård. Skogsbruk och träindsutri finns kvar i liten skala men nu är turismen sannolikt ungefär jämnstor med dessa handfasta näringar. Ön är full av pittoreska sommarstugor och pampiga sommarhus. Det är nog inte dne del av Haparanda kommun som har de lägsta huspriserna, åtminstone inte de tomter som gränsar till havet. Många av sommargästerna kommer från Malmfälten, två av dem är våra vänner Lotta och Signar.
Lotta och Signars fina havstomt i Seskarö.
De ska bygga om altanen och göra ett uterum till våren. Tur för oss att vädret varit så bra så de fortfarande är kvar här.
Lite kallt var det för första gången på riktigt länge så Signar tände i kaminen.
Så mysigt att våra fina vänner finns så nära.
Här kan man lyssna till deras son , David: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2938&grupp=21081&artikel=6533112
I Skellefteå på 30-årskalas
Ziggy Stardust Marley Andersson, Hannas nya valp lekte med lill-Kompis, Hannas farbrors familjs nya hund, en storpudelvalp som Anki och barnen hade med sig från Kiruna. Anki och barnen åkte enkomt för kalaset fram och tillbaka från Kiruna över dagen. Respect!
Fyra generationer farfarsfar Kalle, farfar Thomas, pappa Fredrik och lille Zacharias.
Så svårt att lämna valpen Ziggy , Hanna- Felices födelsedagspresent när kalaset var över.
Födelsedagsbarnet, Signe i farfars famn och Kalle.
Sanna, Anki, Dennis och Lenita med valpen lill-Kompis kom hela vägen från Kiruna och överraskade. Respekt!
Zacharias storskrattade när han fick närkontakt med Ziggy Stardust Marley Andersson. Härligt att han också gillar hundar.
Blommor blev det förstås den cerisa orkidén kom som present.
Mest spännande present var ett tredimensionellt pussel. Måste få tid att pussla i Skellefteå!
Födelsedgsbarnet med lille Zacharias.
Och med sin egen Ziggy.
Signe är mest i farten av alla.
Trångt och trevligt var det.
Bakom kameran var oftast jag, just här dock Aron.
I Björkfors på 50-årskalas
Micke fyllde femtio och bjöd på god mat och fika. Här syns han med sin fru Beatrice.
Födelsdagsbarnet med svärmor Anna-Lisa.
Kusinerna med nya Ray Ban-brillor.
Fyra kuriners på samma plats: Ruben, Aron, Angelina och Aviel.
Storayster till Micke med familjens present, tråkig men nyttig för en 50-årig familjefar. Aviel är inte nyfiken på kuvertet men faster är glad att se henne.
Svågern resonerar med den nyblivna 50-åringen.
Minns i november den ljuva september
Vårkänning
Nu är sjöarna så gott som isfria och lövträden börjar skifta i grönt.
Skidor i Svanstein
Tio mil från Björkfors finns ett riktigt skidparadis: Svanstein Ski på berget Pullinki. 2 mars var vi där en hel dag med goda vänner som aldrig varit där förr.
Malla åker slalom för första gången i sitt liv och tycker det är roligt.
Härligt väder hela dagen.
Lena lagade mat över öppen eld.
Elis värmer händerna liftstolpen är kall att hålla i.
Isak, Thomas och Aron lunchar.
Kusinen Henrik talar med Thomas om kläder som Henrik designar och syr upp själv.
Snö
Snön som faller regnar strax bort och vi blev så leds på denna hemska brittvinter att Aron och jag tog en tur inåt landet, upp mot fjällen vid Skröven mötte oss vintervita vidder och vi tog oss en utflykt i snön till vattenfallet. Behagliga temperaturer och vitklädd skog var en energikick som vi behövde båda två.
Två år
Pappa dog för två år sedan plötsligt och oväntat 25 oktobers morgon. Det blev Elvis-tema på söndagen pga denna minnesdag:
Lång höst 24 oktober
Bjumisträsk 24 oktober
Hästrundan 24 oktober
Kaptens drickdamm 24 oktober
Bäcken och en indirekt groupie på Bea och mig.
Födelsedag
Nyss hemkommen från H-f drog vi åter dit över dagen för att fira hennes födelsedag med kakor som små konstverk i gladas gemenskap:
Festföremålet i mössa sydd av morbror och kusin Aviel i famnen öppnar paket.
Hjärtekakorna tog nästan ett dygn att tillverka, något kortare tid att äta upp.
Linnea Teresias sjungande födelsedagskort spred glädje.
Dagen till ära svamlar inte lillasyster framför kameran.
Storebror med fästmö är dock alltid djupt seriösa.
...liksom lillebror.
men pussar vill han inte ha!
Elias William och Linnea som inte kunde fortsätta se seriös ut någon längre stund.
Aviel fascinerades förstås av akvariet.
Som vanligt hade H-f svårt att stå still. Precis som hon varit livet igenom. Här med sin stillsamme far.
Fågelbordet var också dukat så det var många på kalaset även utanför köksfönstret, precis som födelsedagsbarnet vill ha det.
Farväl till hembyn
Under andakten sjöng vi sånger mamma tyckt om och Linnea inledde med att spela "From Gagarin's Point of View" som mamma önskat få höra hela Linneas år på artistlinjen på Tornedalens fhs men förgäves. Nu fick hon den ultimata versionen. Linnea hade gjort den till sin egen på ett nytt sätt. Sedan sjöng vi nummer 795 "Alltid på väg" som församlingssång och vilken sång det blev! Jag tänkte den skulle vara lite obekant men alla sjöng med så kyrkan fylldes av mammas älsklingssång under hennes sista år: "Vad jag än gör vad jag än tar mig för ska jag aldrig släppa taget om denna osynliga hand som herren räckt mig"
Sedan blev det sånger som inte fick plats i begravningen i Kiruna: "Klippa du som brast för mig" och "Se jag vill bära ditt budskap". det blev en fin stund och värdefull för oss i familjen.
Linnea spelade och Thomas sjöng med oss andra.
Sedan kom de allra flesta från kyrkan också till minnesstunden hemma hos mamma och vi fick en så fin kväll, jag blev så tröstad av den värme de alla visade oss. Anna, Kenneth, Teresia och Eva hade dock annat inbokat, ändå tog de sig tid att komma till kyrkan, det är vi så tacksamma för.
På minnesstunden sjöng vi också och Fredrik fick äntligen sjunga "Var hälsad vackra Tornedal" som vi sjöng med mamma på Valborgsmäss i Lappträsk varje år och andra lämpliga tillfällen i Tornedalen. Grannar och vänner från Espinära tog sig tid att dela minnen med oss, ja det blev en mycket fin kväll. Helt rätt åt mamma!
Lotta och Signar (mycket förtjust i Tornedalsvisan han också) förgyllde kvällen tillsammans med Maj-Britt, Karl-Erik, Susanne, Ulla, Lena, Alice och Elisabeth. Även Birgit, Lasse, Inge, Bodil och Sigge var med men fastnade ej på bild.
Bilder på mamma vid vävstolen, som kyrkvaktmästare och nio månader gammal med familjen. Blommorna kom Eva Stjernström med. Eva har varit ett sådant stöd för både mamma och mig under de senaste åren med sina egna svåra erfarenheter av föräldrarnas sjukdom och bortgång som hon låtit utvecklas till stor medkänsla.
Det blev mycket sång och musik till sena kvällen med bara familjen också medan vi städade undan. Vi har bara varandra nu och det är inte så bara. Micke, Kristina, Fredrik, Aviel och Hanna syns här.
Finfrämmande
Ett liustigt uttryck är "främmande" för männsikro man känner mycket väl som häslar på. Nu har vi främamnde från Östergötland. Min svägerska och bror packade bllen och tog med tre av barnen och kom hit. Så roligt!
Här rider Aviel 5 år, för första gången, mamma Bea leder för säkerhets skull.
Pappa Micke förevigar den första ridturen.
Fullt kring matbordet. Tur vi ofta kan äta utomhus!
Fart och fläkt med många barn i huset. Här syns Aron, Aviel och Ruben.
Kusin /brorsson Johannes får en kram av Thomas medan Hanna väntar på sin tur.
Kallaste och regnigaste maj på 200 år övergår i svala junidagar medan Indien kokar
Vårt lilla dike blev en älv som efter någon dag blev denna lilla å efter en hel dags regn i tropisk stil fast mycket kallare.
Vårens regnrekorddag, Pingstafton, blev plötsligt snöstorm och frusna fåglar flockades kring vår lilal fågelby för att samla energi.
Chateaus födelsedag , den 1 juni, började så här vackert men på kvällen blåste iskalla vindar och regnet vräkte in i sidled.
Efter en stormig och blöt natt var morgonen så här idyllisk men redan vid 6-tiden hade molnen skockat sig igen i den starka vinden. Så hrä har vädret varit hela våren ofta en solig morgon sedan mulet och regn. Väderrekord i hela Sverige och i Norrbotten med midnattssolhar det varit extremt solfattigt. Samtidigt kokar Indien. För tjugo år sedan hörda jag klimatforskare som förutpådde denna utveckling pga växthuseffekten, men det är naturligtvis bara påhitt. De hade bara betalt för att säga det. Frågan är bara vem som betalade?
Sen och blöt vår
Äntligen börjar det bli grönt, den 30 maj, denna kalla, mulna och sena vår. Luleå har haft hälften så många soltimmar som en normal majmånad.
