Espinära och fjärran

I går var det höstpub i Kvarngården och så här såg det ut när vi kom till Kiruna för en vecka sedan. Det är tidig, underbar höst.

Här några av dem som bildar stommen i byns största företag. Karlssons storstora moderna ladugård med hundratals kor är byns största företag. Jag gillar att Björkfors inte bara är en sovstad till Sangis, Kalix och Haparanda utan en helt levande by med flera företag och en livlig byagemenskap kring kyrkan, Kvarngården och IK Forsens idrottstuga.

Söta kalvar som snart ska bli biff och hamburgare, tjurkalvars dystar öde-men de får verkligen dansa en hel underbar sommar innan dess.

Så många harar som det har setts i år kan jag inte minnas från vår tid i Björkfors. Naturen sjuder ju av liv denna sommar och därvidlag är harpopulationen inget undantag. Här en hare vid odingsvägen. Det är fascinerande att se länge på en hare, som jag gjorde denna gång, harar ser verkligen ut som barnboksillustrationer.

En blomfluga i en av Sonjas vackra rosor. Jag tycker om rosor som ändrar färg under sin levnads lopp. Det gör denna. När den blommat över är den rosa i olika nyanser, som synes.

En riktigt stor bönsyrsa, fast liten om man jämför med en katt förstås. På natten spelade den så vackert när Elva skulle ut på toaletten. Men bara natten efter att denna bild togs, tyvärr.

En av många vackra trädgårdssnäckor.

 

 

Vi har liljekonvaljer här i Björkfors men jag har aldrig sett dess bär. Så här der de ut i skogen utanför Marsta, Bälinge kommun nära Uppsala.

Min kopp med Yogi-te lockade till sig en fjäril med matchande färg till min temugg.


Så slog den sig ned för att smaka på det som doftade så gott:

Det är mycket liv i år, så även på grod- och paddfronten. Här en padda i sommarhagen.

Mängder av pyttesmå grodor var på väg över vägen i Lappkullen från gölarna i skogen till den stora sjön på andra sidan vägen som för dessa små liv var en livsfarlig och lång ökenvandring. Inte alla klarar den.

Naturmorgon igår handlade också om hur det är så mycket liv just i år bland annat i fjällen där fjällräv och fjälluggla fått ett efterlängtat uppsving detta första riktiga lämmelår på flera decennier. För dem som inte var vakna 06.10 igår kan man lyssna på programmet här.

En efterlängtad bebis, denna sommar då så många efterlängtade bebisar har fötts, här hos oss är det förstås denna bebis som betytt allra mest

En härlig sommareftermiddag med hela familjen i hagen.

Smultronen smakar ljuvligt!

En guldskimrande fjäril som jag ännu inte lyckats identifiera.

Hallonglasvingarna (Pennisetia hylaeiformis) vill bli fler.

Dessa flugor vill också ha en stor familj.

Den lilla skogen i hagen är full av alver och dvärgar.

Här tillverkas örtmediciner och Majan hjälper till.

Alverna bor i träd och här är Arons boträd.

Thomas minglar med Majan.

Majan och Pila umgås.

 

Brun mosaiktrollslända Aeshna Grandis.

 

Det är så mycket trollsländor i farten denna oerhört rika sommar. Överallt sjuder det av liv och alla mindre insekter ger mat till de större och fåglar äter av alla vackra trollsländor.

Vår trädgård är verkligen ful, men jag är stolt över min äng. På den torraste delen av gården har jag slängt frön från ängsblommor i trakten och det börjar ge resultat. Styvmorsviolen kommer först och nu i juli blommar prästkrage, rölleka och klöver här. En liten hässleklocka, en söt trädgårdsrymling, har också hittat till min äng, alldeles på egen hand.

På natten kan man nu se fullmånen igen även om himlen fortfarande är ljus. Snyggt fotoljus blir det.

Rosa är en av många färgnamn som egentligen är namnet på en blomma precis som violett, lila och cyklamen. Rosor har numera många färger men ur-rosen, som  växer här är alltid lysande rosa.



Den översta enkla nyponrosen växer på en liten buske på vår tomt. Typiskt för vår trädgård är att den är en stark kontrast till grannens. De har förstås helfyllda rosor i en prunkande rosenhäck. Den gränsar till vår tomt så vi har stor glädje av deras odlarflit, de däremot måste ha den som insynsskydd så de slipper se förödelsen på vår sida av häcken.



Man kan lugnt säga att gräset är alltid grönare hos grannen och rosorna större:

Björkforsen har betytt liv och utkomst för människorna i bygden i hundratals år. Sangisälven var förr en havsfjärd och redan på bronsåldern bodde människor i Espinära-trakten.

 

Pengsjön lockade till sig människor för tusentals år sedan. Denna vattenrika dalgång där Pengån rinner norrut fick tidigt en viktig plats i samernas flyttningar och nu är det en kraftplats för oss och hem för storsonen och hans familj.

 

Roligt är det också med vatten. Här busar Aron och Elis i Vånafjärden.

I skiftet maj/juni föds många djurungar, på samiska heter därför denna tid miessimánnu=kalvmånaden. Här ungar fångade på bild denna vitala period i naturen:



Nyfödd renkalv utanför Björkfors.



Föl i Jukkasjärvi.



Knipungar i Laxforsen, Torne älv.



Signe Andersson d.y född den 23 juni 2011.

Vita blommor lyser som bloss speciellt mitt i natten och de doftar ofta ljuvligt!

Skvattram (Rhododendron tomentosum), stämmer helt och hållet in på detta, blommorna lyser i den mörkgröna buskvegatationen på myr och mo och doften är ojämförligt frisk och ljuvlig!

Den nästan orientaliskt doftande liljekonvaljen(Convallaria majalis) hör också till den mörka barrskogens undervegetation.

Rönnen(Sorbus aucuparia) doftar starkt men inte gott, enligt oss människor trots att det är en rosväxt, men nu är det ju flugor och fjärilar de vill locka med sin soft och det funkar, för rönnen står ju alltid stinn av röda bär varje höst och vinter.

Dofternas drottning på försommaren är förstås den vita häggen(Prunus padus), bären är dock svarta och inte lika iögonenfallande som rönnens. Men även häggbär är uppskattade av vinterfåglarna. Vinterfågar behöver också vitaminer och socker, det är något att tänka på för vinterns matning. En så enkel sak som ett äpple upphängt i ett träd blir uppskattat i januari.

Smakliga sommarbär blir det snart av denna lilla sötnos. Smutronblommorna (Fragaria vesca) börjar knyta sig redan nu, så snart börjar de första vilda jordgubbarna dofta sommar i barnens sagoskog.