Espinära och fjärran

Kattungar piper ganska skärande och högt när de kommit bort från mamma:

Mamma har du inte ätit färdigt snart, vi är hungriga!

Äntligen käk!!!

Mamma Modesty är med rätta stolt över sina små som nu börjat öppna sina ögon.




Lilla Ljushuvud har ännu inte öppnat ögonen.


Men lilla Blekansiktet har nästan helt öppna ögon, svårt att se eftersom blixten gör att de blinkar.


Lilla Svart har så mörka ögon och är så söt som socker.


Lilla Grå var först ut med att verkligen SE dagens ljus.

Livet blir så mycket roligare med en fågelmatningsautomat inom synhåll från köksfönstret.

 

Härligt väder utan regn igen. Denna höst har präglats av enorma mängder regn under veckorna och fina helger. Återigen var det uppehåll under helgen. Ut och springa på  mjuka lervägar, har hunnit läsa lite av Ken Alders Världens mått och pratat om de moderna måttenheternas historia med min mysigt söndagsavslappnade familj:

Sedan söndagsmiddag med italiensk blomkål och under nya fläkten!!!

Och så djuren:

Mamma Modesty med sina söta små.

Min älskade ponny!

Ridning väntar!

Fotograf: Thomas

Aron var med om sitt livs "mirakligaste mirakel" idag. Fyra små mirakler hade fötts när vi kom hem från pojkarnas ridkurs:

I Arons dagbok står det:" IDAGARMINKATFÖDTBARNKATERDEVARJAGSOMHITADEDOM".

I år har lingonen varit glesa, det krävs raska lingonben för att få ihop till en burk rårörd lingonsylt till gröten. Det har vi.









Fikadags så lingonbenen får mer energi:

Till höstens fröjder hör att bränna skräp. Raserade byggen, trädgårdsavfall och emballage och kartonger som inte ryms i insamlingen.

Snö är ett vackert ord i all enkelhet. Snö är vackert ett förlåtande täcke som dämpar alla skarpa ljud och kommer med en anna och mjukare kyla till oss. Aldrig fryser man så mycket som just innan snön kommer eller precis när den nästan helt tinat bort på våren.

Denna minus en dag, alltså 11 oktober, fast för många år sedan, snöade det i Kiruna och en mycket lycklig mamma log i det mest fridfulla rummet någonsin och såg på sin vackra nyfödda dotter. Snön föll så stilla och rummet var fullt av nynnande änglar. Just då förstod jag precis hur psalmen "Stilla natt" kom till. Och nu faller den första snön över Björkfors precis som den där lyckomorgonen för länge sedan som för att påminna om att lyckan finns.

Sedan blev det mindre lugnt med vilda h-f men lika mycket lycka finns det kvar. Jag är så glad att hon är född!

Elis följde med på min joggingtur på lördag morgon. Han cyklade och jag sprang. Jätteroligt! Det blir naturligt med täta pauser också, så ta det här som ett tips ni som har barn.

Tungt att trampa men skönt att springa på fuktig lerväg. Dikena är fulla efter en och en halv månad av regn. Vi vände innan vändplan för Elis blev trött.


Puh-pinnebron är ett bra pausställe där man kan styrketräna lite t ex funkar tricepspress jättebra mot broräcket.



Sedan cyklade/sprang vi hem och åt frukost. En härlig början på dagen!

Brittsommartid kallas denna tid kring den 7:e oktober när vi vanligen får en period av högtrycksbetonat väder från öst. men i år verkar det mer vara britt-sommar, dvs en period av väder direkt ifrån de brittiska öarna med regn, rusk och hårda vindar.

Inget kan därför illustrera denna tid bättre än denna bild:

När den heliga Birgitta flyttade till Rom fascinerades hon av det härliga oktobervädret under vinskörden i södra Italien. Hon tänkte då på sitt gamla hemlands trista höstvinter i oktober och bad till Gud för att vi skulle få en sista smak av sommar just i oktober. När så Birgitta befordades till härligheten den 7 oktober lät Gud hennes bön gå i uppfyllelse just kring denna dag. Därför kan vi än i dag vid denna tid på året njuta av Brittsommarväder. Dvs. sol och varma dagar med lugnt och torrt väder just innan vintern definitivt tar över.

En söt liten historia, men tyvärr inte alls sann. Hela norra halvklotet har njutit av Brittsommar långt innan Birgitta ens föddes. I Amerika, där man inte kände till Birgitta förrän ett halvt millennium efter hennes död, kallas denna tid av högtrycksbetonat väder och milda vindar för indiansommar eftersom indianerna då drog nytta av finvädret till att dra ut på jakt för att fylla vinterförråden med hudar, torrkött och andra förnödenheter.

Just nu regnar det mest, men så fort det bir en glipa mellan molnen är det brittsommarvärme i luften. I hela Sverige har oktober månad börjat med temperaturer långt över det normala. 24 grader rapporterades från Delsbo i veckan. Just nu hotar dock en höststorm norrlandskusten och regnet öser ner i höstmörkret.

I morgon är Birgittas dag och min älskade lilebrors födelsedag-så för mig spelar den yttre temperaturen liten roll. Varje 7 oktober är sommarens vackraste dag för mig för då minns jag hur underbart det var att bli storasyster till världens vackraste lilla baby-min lillebror  Micael. Lika vacker, men betydligt större, är han nu när han begår årsdag. Och storasyster sjunger som hyllning till honom "han kommer med solsken till mig"-oavsett vad SMHI rapporterar.

Lillebror en sommar för länge sedan när han spelade gatuteater i Kiruna. Han gestaltar förstås Jesus som här blir korsfäst.

Aldrig trodde jag att ostadigt väder kunde vara så efterlängtat. Men efter en månad av dagar i sträck med regn och gråmulet väder när man hinner glömma att solen finns, känns det skönt med ett då och då uppsprickande molntäcke. Det gör inget att det sällan håller i mer än några timmar, det är ändå så energigivande. Och en spegelblank Sangisälv omgiven av höstens alla färger i flödande oktobersol är en riktig vitamininjektion.

Idag firas ärkeängeln Mikael, min kära lillebror som heter Micael och Mickelsmäss brukar markera vinterhalvårets början här i Norden. Vi hade en regning förmiddag när vi fixade bort sommarhagen inför vintern så ingen skoteråkare ska skära halsen av sig i våra elstängsel. Jag rensade bort träd som fallit över stängslet på sina ställen och pojkarna plockade ihop rensad sly. Trots regnet var det en härlig Mikaelidag. Men vi glömde kameran.

Sedan blev det eftermiddag och söndagsskola. Vi läste inte om änglar utan om Guds rike som pärlan som är värd mer än allt annat. Vi  jobbade med pärlplattor också och pratade om Guds rike och hur man kan prata om Gud och hur Gud känns. "Som en jättestor ängel som finns i hela universum men som alltid har ansiktet just ovanför min säng." "Som en gammal man och en andevarelse med genomskinlig kropp som finns öveallt." "Men det kanske finns fler universum" "Ja, då finns Gud där också."

Söndagsskola i Björkfors är så spännande och mysigt, också denna Mikaelidag.

Trevligt med hösten är fjärilar som letar vinterkvarter i våert hus vid skogens slut. Här en nässelfjäril som testar olika mysigt solbelysta hörn av huset:

Funkar det att sova under en nydiskad gjutjärnspanna? Nej, snygg bakgrund men obekvämt i övrigt.

Soffan var mjukare men här sitter det folk och spelar Harry Potter-spel hela dagarna, ingen lugn vintervila.

Bakom kökssoffan blir lugnare.

Aldrig är det så mörkt som på hösten. Även klara dagar slutar tvärt i djupaste mörker. I går for jag och Elis till stallet i fullt dagsljus, ja till och med sol. Men när vi ridit klart såg det ut så här:

Elis passade på att testa kamerans förmåga till mörkerfoto och konstnärliga bilder:

Fotografen:

 

En sådan svamprik höst har jag aldrig varit med om. Svampar i alla upptänkliga färger och former dyker upp överallt denna regnperiod till höst. Vackert är det, men jag är feg när det gäller att äta svamp, som ögonfägnad kan jag dock inte få nog!

Hänglav i vackert olivgrönt är ju också en svamp i symbios med en alg.



Gamla träd och stubbar blir utmärkt substrat för nedbrytande svampar.



Så vackert smyckade träden blir på sin ålders höst, ja till och med långt efter att de dött ger de liv åt tusentals organismer av vilka svamparna är bland de mest iögonenfallande.



Flugsvampen är så vacker! Inte konstigt att tomtebobarnen fick sådana här mössor.

En trevlig vandringsled längs Sangisälven, kort nog för barn och lång nog för att komma ner i varv och tänka klart-vacker nog för att skingra alla dystra tankar och ge ny energi:


Bäverdamm under konstruktion:

Höstens färg är röd, snart är allt en nyans av rött, från klaraste lackröd till gult, om inte det ihållande regnet ger oss en brun höst förstås. Men det är i så fall fråga om betydligt mer än fyra nyanser av brunt.

Denna mulna dag tog jag mig tid för en promenad med Elis i det vänliga vädret. Ljumt i luften och vindstilla utan ett enda irriterande flygfä. Vi hade en mysig utflykt.

Rallarrosen börjar skifta i sina vackra höstfärger.

Sangisälvens vatten flyter så långsamt att den bildar en perfekt spegelyta så här i början av september.

 

Bäcken i Hällfors rinner i en liten ravin. Spännande och nästan lite läskig, speciellt när man balanserar på stenarna i strömmen. "Det känns lite som Pirates of the Caribbean" tyckte Elis.