Gyllne morgon
Visst väntar jag ännu på den dagen, den gyllne morgon som sången handlar om, men fram till dess är tidiga morgnar en påminnelse om dagen som kommer. Det är min bästa stund på dygnet. Jag gosar med katterna som går in i stallet och sover på dagen. När P1 börjar sina sändningar lyssnar jag, här är det Naturmorgon, lördagsmorgnarnas följeslagare på morgonpromenaden. På söndagar är det andliga sånger, språket, vetenskapsradion och Stil som förgyller mina morgnar.
Modesty möter gryningen i min famn.
Chateau och Smilla betar i morgonsolen:
Kapten vakar över lugnet på gården i skuggan av stallängan.
Elva ser till att det inte blir för lugnt och trist.
Fåglarna hälsar på vid fågelbordet trots alla katter. Katterna är ganska runda om magen så de varken orkar eller har lust att jaga svårfångade fåglar ser det ut som.
Och allt det här får jag uppleva mol allena tillsammans med mina djur. Så blir det väl inte den dagen som visan handlar om, men för mig är varje morgon en gyllne morgon i frid och ro utan mänskligt sällskap.
(Jag vet att detta är ett värdelöst selfie, men det enda jag råkade bli med på, så ni ser att jag också var med denna gyllne morgon)
Kommentarer
Trackback
